Är det här våld?

Våld kan ha många olika ansikten och därför kan det ibland vara svårt att förstå att man utsätts för våld.

Det börjar med kärlek

En förälskelse, en pirrande känsla i kroppen och en lycka över att man har träffat en bra person som är så snäll. Relationer där det förekommer våld har också börjat snällt och kärleksfullt. De flesta kvinnor vi träffar berättar om stor kärlek och passion i inledningsskedet av relationen.

Våld i en relation handlar inte bara om slag. Det kan vara kontroll, hot, nedvärderande ord, isolering eller att någon styr din vardag, din ekonomi eller din kontakt med andra. Det kan också vara att bli du blir pressad till sex, att du får skulden för allt som händer eller att ständigt känna oro i kroppen när du kommer hem.
Här är några vanliga signaler att ta på allvar:

  • Du blir kontrollerad.

  • Du blir hotad eller skrämd.

  • Du pressas eller tvingas till sex.

  • Du blir styrd med pengar.

  • Du hindras från att umgås med andra.

  • Dina prylar slås sönder.

  • Du blir knuffad eller puttad.

Vanliga frågor och svar om våld i nära relation

Hur många olika sorters våld brukar man prata om?

Våld i nära relation kan se väldigt olika ut. Det finns till exempel:

• Fysiskt våld
• Psykiskt våld
• Sexuellt våld
• Ekonomiskt våld
• Digitalt våld
• Materiellt våld
• Latent våld
• Försummelse
• Hedersrelaterat våld och förtryck

Våld kan också drabba husdjur som ett sätt att straffa dig. Precis som att barn kan utsättas för våld som en del av det våld som är riktat mot dig.

Kan man vara utsatt för många olika våldsformer samtidigt?

Ja. Det är vanligt att olika former av våld förekommer samtidigt och går in i varandra. Våldet kan också förändras över tid, ta sig nya uttryck eller bli mer omfattande.

Psykiskt våld kan till exempel förekomma tillsammans med ekonomiskt, sexuellt eller fysiskt våld. Ibland tillkommer nya former av våld efter hand, men varje situation och relation ser olika ut.

Många som lever i en våldsam relation beskriver att det är helheten som blir svårast att leva med. Att ständigt behöva anpassa sig, vara på sin vakt och försöka förutse partnerns reaktioner påverkar hela tillvaron.

Jag blir aldrig slagen, men min partner kontrollerar vad jag gör. Är det ändå våld?

Ja. Våld i nära relation handlar inte bara om fysiskt våld. Kontroll, hot, isolering, kränkningar och ständig övervakning är också former av våld.

Det kan till exempel handla om att någon bestämmer vad du får ha på dig, vilka du får träffa, vill läsa dina meddelanden eller får dig att känna rädsla och skuld. Tveka inte att höra av dig till oss om du har funderingar kring just din situation.

Min partner blir svartsjuk när jag pratar med mina manliga kollegor. Är det våld?

Det kan vara en form av psykiskt våld eller kontrollerande beteende, särskilt om din partner försöker begränsa vem du får prata med, får dig att känna skuld eller kräver att du ska anpassa dig för att undvika svartsjuka.

Svartsjuka i sig är dock inte våld. Men när den leder till kontroll, misstänkliggöranden, övervakning eller att du börjar förändra ditt beteende av rädsla för konflikter, kan det vara ett tecken på en osund relation.

Du har rätt att ha kontakt med kollegor, vänner och andra människor utan att bli skuldbelagd eller kontrollerad. Om du känner dig osäker kring din situation så kan du alltid höra av dig till oss.

Kan psykiskt våld vara lika allvarligt som fysiskt våld?

Ja. Psykiskt våld kan påverka självkänslan och måendet väldigt mycket, ibland under en väldigt lång tid. Många beskriver att de börjar tvivla på sig själva, känner oro, rädsla eller att de ständigt måste anpassa sig för att undvika konflikter. De går på tå för att inte irritera eller utlösa något och de tappar bort sig själva mer och mer.

Psykiskt våld kan vara svårt att upptäcka, både för den som utsätts och för omgivningen, men det är lika viktigt att ta på allvar som andra våldsformer. Ofta normaliseras våldet, vilket innebär att gränserna för vad som känns normalt eller acceptabelt hela tiden förskjuts.

Hur vet jag om jag lever i en destruktiv relation?

Det kan vara svårt att se själv när man befinner sig i relationen. Tecken kan vara att du ofta känner dig rädd, kontrollerad, nedvärderad eller att du anpassar dig för att undvika bråk och konflikter. Du känner inte dig som dig själv längre.

En relation ska inte få dig att må dåligt, begränsa ditt liv eller göra att du tappar känslan av trygghet och frihet. En relation ska kännas trygg och få dig att må bra!

Är det vanligt att våld börjar med kontroll och svartsjuka?

Det kan göra det. Våld i nära relation börjar ofta successivt och kan till en början handla om svartsjuka, kontroll eller kommentarer som känns obehagliga.

Det kan göra det svårt att upptäcka vad som händer, eftersom beteendet ibland förklaras som kärlek, omtanke eller oro, och normaliseras längs vägen. Det som kändes fel första gången kan bli ”normalt” efter ett tag att gränserna hela tiden förflyttas.

Min partner säger att våldet är mitt fel. Att det är jag som börjar.

Nej. Ansvaret för våld ligger alltid hos den som utövar det.

Det är vanligt att personer som använder våld skyller på stress, svartsjuka, alkohol eller på den som blivit utsatt. Att den har triggat igång allt. Men ingen, och då menar vi verkligen ingen, har rätt att kontrollera, hota eller skada någon annan. Det är våld. Punkt. Och det är inte ditt fel. Vill du prata med oss så hör av dig!

Kan barn påverkas av våld även om de inte själva blir slagna?

Ja. Barn påverkas av att leva i en miljö där det finns våld, hot eller rädsla, även om de inte själva utsätts direkt.

Barn märker ofta mer än vuxna tror och kan påverkas både känslomässigt och psykiskt. Att få stöd tidigt kan göra stor skillnad.

Jag vill lämna men är rädd. Vad kan jag göra?

Det är väldigt vanligt att vara rädd innan man lämnar en våldsam relation. Du behöver inte ha allt uttänkt och göra allt på en gång. Att prata med någon kan vara ett första steg. Vi kan hjälpa dig att tänka kring just in situation, din säkerhet och vilka möjligheter till stöd som finns. Det brukar vara skönt att prata med någon som oss som har stor kunskap om detta och som är vana vid att lyssna. Så hör av dig! Vi finns här för dig.

Kan jag få stöd även om jag fortfarande lever med personen?

Ja. Du behöver inte ha lämnat din relation för att kontakta oss. Många som hör av sig befinner sig fortfarande kvar i relationen och vill prata om sin situation, sina känslor eller sina möjligheter framåt. Ibland vill man bara höra om det är våld man utsätts för. När våld pågår länge bryter det ner personer och det är lätt att börja tvivla på sig själv och tänka ”Är det här verkligen våld?”-

Så givetvis kan du söka stöd oavsett var du befinner dig i processen. Det är bara att höra av dig till oss.

Måste jag polisanmäla för att få hjälp hos er?

Nej. Du behöver inte polisanmäla eller ha kontakt med myndigheter för att få stöd hos oss. Du kan dessutom vara helt anonym när du kontaktar oss och pratar med oss.

Vi finns för att lyssna, stötta och hjälpa utifrån dina behov och önskemål. Du bestämmer själv vilka steg du vill ta.

Vill du prata med oss?

Telefon

Telefon

Alla helgfria vardagar mellan klockan 10.00 och 12.00 samt 13.00-15.30 (måndagar och fredagar stänger vi klockan 14.30). Telefon: 040-30 11 13

Ring oss
Chatt

Chatt

Alla helgfria vardagar mellan klockan 10.00 och 12.00 samt 13.00-15.30. (måndagar och fredagar stänger vi klockan 14.30). Vi har även kvällschatt måndagar och torsdagar klockan 18.00-20.00.

Till chatten
Mejl

Mejl

Mejla oss! Du kan skicka mejl till info@malmobarnochkvinnojour.se om du föredrar det. Vi behandlar alltid dina uppgifter med sekretess.

Mejla oss

Ta ställning mot våldet – bli stödmedlem!

Våld i nära relation är ett av våra största samhällsproblem. Genom att stötta oss och att sprida kunskap gör du stor skillnad.

Stöd oss