Anna, 38 år
Placerades i skyddat boende
”När jag kom till Malmö hade jag två väskor, mina barn och nästan ingenting kvar av mitt gamla liv. Jag hade lämnat en relation där våld och hot blivit en stor del av vardagen under flera års tid. Till slut blev situationen så allvarlig att jag inte längre kände mig säker hemma. Jag hade helt ärligt kunnat bli mördad.
Jag och barnen placerades i skyddat boende hos Malmö Barn- och Kvinnojour. Vi kände ingen i Malmö och hade aldrig ens varit här på semester. Barnen saknade sina kompisar och frågade hela tiden om när vi skulle träffa mormor igen. Själv försökte jag hålla ihop allt trots att jag var helt slut och tusen tankar snurrade i huvudet.
De första dagarna levde jag nästan timme för timme. Jag sov dåligt, åt dåligt, hoppade till av minsta lilla ljud och hade svårt att tänka längre än nästa dag. Samtidigt behövde jag försöka vara trygg för barnens skull som också var oroliga.
På jouren möttes vi av människor som förstod situationen utan att jag behövde förklara allt från början. Det var en sådan oerhörd lättnad. Att faktiskt bara få vara sig själv mitt i allt det jobbiga. Barnen fick stöd av en jättesnäll barnkurator som jag märkte att de gillade direkt, och jag fick hjälp med både praktiska saker och samtal kring det jag och barnen hade varit med om.
Det betydde så mycket att någon såg hela situationen. Inte bara själva våldet, utan också allt runt omkring. Sorgen över att lämna sitt hem, att behöva säga hej då till sina föräldrar på obestämd tid, rädslan för framtiden och känslan av att behöva börja om från noll mitt i livet, med allt!
Men steg för steg började vi skapa något nytt här i Malmö. Idag har vi ett eget boende och barnen har börjat känna sig hemma med nya kompisar och roliga aktiviteter. Det finns såklart fortfarande dagar när jag känner sorg över allt som vi förlorade, men också en enorm lättnad över att vi lever i trygghet. Jag tänkte rätt länge att vi hade förlorat allt när vi tvingades att lämna. Idag vet jag att det istället var början på något nytt. Början på ett nytt och tryggt liv.”
Berättelsen är fiktiv men bygger på situationer som jouren möter i sitt arbete och kommentarer i utvärderingar.