Lena, 63 år

Utsattes för våld av sitt barn

Det tog lång tid innan jag vågade berätta för någon om vad som hände hemma. Jag har fortfarande svårt för att berätta att jag utsattes för våld av mitt eget barn. Min son hade under flera år haft problem med sin ilska och periodvis mått väldigt dåligt. I början försökte jag bortförklara situationerna och tänka att det skulle bli bättre, men med tiden började hans utbrott bli allt mer hotfulla. Även mot mig.

Han kunde skrika, slå sönder saker och ibland hota mig när han ville ha pengar eller när något inte blev som han tänkt sig. Jag började anpassa hela mitt liv för att undvika konflikter och gick nästan alltid runt med oro i kroppen. Samtidigt älskade jag honom och ville såklart hjälpa honom. Det gjorde allting mycket svårare.

Till slut mådde jag så dåligt att jag knappt kände igen mig själv längre. Jag sov oroligt, isolerade mig och berättade inte för någon om hur situationen såg ut hemma. Det kändes som ett hugg i hjärtat när alla mina väninnor jämt berättade om deras trevliga utflykter med sina barn.

Eftersom det ändå gällde mitt barn, så tvekade jag länge att kontakta någon kvinnojour. Men till slut orkade jag inte längre utan ringde Malmö Barn- och Kvinnojour. Där fick jag börja gå i samtal hos en kurator på jourens samtalsmottagning. Det var första gången jag kunde prata öppet om både rädslan och skulden som jag kände utan att bli dömd.

I samtalen fick jag hjälp att förstå att våld och hot är allvarligt oavsett vem det kommer ifrån och att mina känslor också hade rätt att få ta plats. Kuratorn hjälpte mig med att börja sätta gränser och fick mig att inse att jag inte bar allt ansvar själv.

Jag är fortfarande ofta ledsen över att allt är som det är, men idag känner jag mig inte lika ensam längre. Äntligen har jag börjat förstå att jag också har rätt till trygghet i mitt eget hem, och att jag inte ska acceptera hans beteende bara för att han är min son. Och för att jag trots allt fortfarande älskar honom.

Berättelsen är fiktiv men bygger på situationer som jouren möter i sitt arbete.