Nora, 29 år

Utsattes för digitalt våld

”I början tänkte jag att det handlade om omtanke. Han ville veta att jag hade kommit fram, frågade vem jag var med och skickade många meddelanden om jag inte svarade direkt.

Men med tiden blev det mer och mer. Han ville ha mina lösenord och blev arg om jag inte delade min plats med honom. Om jag var online utan att svara så kunde han ringa flera gånger i rad. Ibland visste han saker som jag inte förstod hur han fått reda på. Som vilka jag hade träffat. Vad jag hade sökt på. Vem jag hade skrivit med.

Till slut började jag tänka på allt jag gjorde. Jag raderade meddelanden, stängde av notiser och fick en klump i magen varje gång mobilen vibrerade. Det svåraste var att jag inte riktigt kunde förklara varför jag mådde så dåligt. Han slog mig ju aldrig och han kunde samtidigt vara så himla omtänksam och säga att han bara brydde sig om mig.

En dag fick jag nog, jag vet inte var kraften kom från, den bara vara där. Jag kontaktade Malmö Barn- och Kvinnojours stödlinje efter att ha läst om digital kontroll och övervakning på nätet. Efter det så fick jag börja gå i samtal hos en kurator på jourens samtalsmottagning. I samtalen lärde jag mig att förstå hur kontroll kan se ut i en relation, även genom telefoner, sociala medier och digitala konton. Kuratorn hjälpte mig att sätta ord på sådant som jag länge hade försökt vifta bort eller förklara med att han faktiskt bara brydde sig om mig. Jag fick också praktiska råd kring digital säkerhet.

Jag gjorde sedan slut med min kille en dag, och jag har nog aldrig varit så nervös. Men det kändes bra att jag hade stöd och visste att jag kunde vända mig till jouren om jag behövde prata och få råd.

Idag kan jag äntligen använda min telefon igen utan att få den där klumpen i magen, och det är en frihet som jag aldrig trodde att jag skulle behöva kämpa för.”

Berättelsen är fiktiv men bygger på situationer som jouren möter i sitt arbete.